Det är lyx. Utan tvekan. Lyx. Att studera, läsa och ha ett eget rum utan en säng. Har aldrig i mitt liv haft ett eget rum med bara böcker, böcker, skrivbord och böcker. Rummet är så vackert, som ett smycke. Ashleys gardiner, mattan med livets träd som jag köpte med arvepengarna av mofa. Jullans gamla skrivbord.  En takkrona vill jag ännu ha, en liten en, en gammal vindig sak. Som jag.

Igår fick jag sociologiarbetet klart, inte lika jobbigt som senast.  Nu ligger förfrågningarna om romantisk kärlek på mitt bord och jag bode få ihop essän. Krasst egentligen, att män och kvinnor i sitt sätt att uttrycka kärlek är så olika. Äldre kvinnor var mer praktiska, yngre hade hittat sina romantiska förebilder i tv... =). Himmel egentligen. Blir man för gammal för romantik? Njääää! Undrar vad romantik är för mig... Skall återkomma till det. Romantik kanske nödvändigtvis inte behöver ha någon annan inblandad. Sådana svar fick jag inte. Om små romantiska stunder med sig själv... Det är ju så med ord. Fastfixade i någonting och vi vågar inte ge dem en egen innebörd, en bara för oss själva. Offenlighetsbetydelsen kan man ju använda sen, i diskussion med omvärlden.

Tema för kursdagboken i sociologi denna vecka, barns uppväxt ur ett sociologiskt perspektiv, flickors och pojkars olika"regler". Klassiska teorier var liksom mer min grej. Diskussionen i folkloristiken pockar på... Kaffe först...